Tag Archives: Blogginlägg

Lantbruksklustrets samarbete med näringsliv och alumner

Tove Donner föreläser och utbildar i temat gris på agrologutbildningen.

Agrologutbildningen i Yrkeshögskolan Novias campus Raseborg i Ekenäs är nu inne på sitt andra sekel, som innebär nya utvecklingsmöjligheter. Det första seklet avslutades med ett lyckat 100 – års jubileum med mycket stor uppslutning i Åbo den 1 – 2.10.2016.

Bioekonomiseminarium i början av mars

I samband med 100-års jubiléet arrangerades ett bioekonomiseminarium på Kåren med det övergripande temat ”Vad gör agrologen år 2040”? Vid detta seminarium utlovades en fortsättning i samband med Agrologernas Förenings årsmöte i Ekenäs våren 2018. Nu har datumet slagits fast och det uppföljande seminariet, som har det övergripande temat ”Hållbar och lönsam växtproduktion – mark och växtnäringsanvändning, gödslingsstrategier och precisionsodling” arrangeras lördagen den 10.3.2018 kl. 9.30 – 15. Öppningsanförandet om ”den ekologiska drömmen” hålls av agronomie doktor Holger Kirchmann från Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Efter seminariet hålls agrologföreningens årsmöte. Continue reading

Hållbar bioekonomi – vad betyder det lokalt?

Niklas Anderssons Novia-kolumn i tidningen Västra Nyland 3.1.2018.

Efter många år i den politiska hetluften har man lärt sig vissa standardfrågor som ställs av journalistkåren. Skandaltidningarna vill oftast ha ett avslöjande, ett häftigt uttalande som ger en bra rubrik medan nyhetspressen frågar sig ”vad är nyhetsvärdet”. Lokalmedia frågar sig oftast: Vad betyder det här för vår region?

Frågan är relevant för alla som jobbar med utvecklingsarbete. Det är viktigt att förstå det globala, men för de allra flesta av oss på globen är livet väldigt lokalt. Därför är det i all samhällsutveckling viktigt att hitta kopplingen mellan det stora och det lilla, det globala och nationella, med det lokala. Continue reading

Spelet går vidare

DLB-projektet är i full gång och spelutvecklarna har redan sin andra prototyp färdig. Bilden nedan visar en skärmdump från spelet där fokus ligger på en lantbruksfastighet med skog. I april väntas spelet vara färdigt för ett mera omfattande test, men före det krävs ännu mycket programmering och testande. Det är inte helt lätt att bygga in naturbrukets beslutskedjor med optimala och mindre optimala beslutsalternativ i ett spel, men ambitionerna är höga. Spelet kommer också att finnas på svenska, och Novia står för översättningen.

Förutom utvecklingen av bioekonomispelet försiggår en del andra aktiviteter i DLB-projektet. En viktig komponent i projektet är utvecklingen av virtuella kurser. För tillfället finns förslag till ca 10 kurser á 10 studiepoäng. De omfattar allt från produktion av nya proteinkällor till skogsenergi, och utvecklas av arbetsgrupper från olika yrkeshögskolor. Romi Rancken vid Novia ansvarar för utvecklingen av webbkursen ”GIS i bioekonomin” och i den arbetsgruppen ingår lärare från sex olika yrkeshögskolor. Kurserna kommer att följa eAMK-projektets kvalitetskriterier som publicerades helt nyligen.

Landsbygden finns av en orsak

Vår Nylandsbygd – Meidän Uusimaaseutu ordnade en temadag om Välbefinnande i Vanda Lantbruksmuseum 15.11.2017.

Radio Rocks morgonredaktör Harri Moisio, gäst på temadagen, konstaterar ofta, att en livskraftig landsbygd är en viktig fråga i vårt stora land. Fastän han är och vill vara en stadsbo, har han ett varmt och nära förhållande till landsbygden och stor förståelse för producenternas situation idag. Han anser att producenterna ofta måste kämpa och producera finare varor eller fylla hårdare kriterier än producenter i andra länder.

När blev det så att ett företagsstöd blev mer acceptabelt än jordbruksstödet? Det uppstår årligen intressanta diskussioner om stödbelopp, utan att det egentligen funderas på varför stödsystem behövs. Harri Moisio började fundera på läget i landsbygden på 90-talet när Finland röstade ”Ja” för EU. Diskussioner om Natura 2000 området väckte upp hans intresse snart efter EU-valet. Då upplevde han starkt att finska producenter och skogsägare hamnade i en omöjlig situation när de skulle fylla i alla krav i stödsystemet samt följa reglementet angående naturskydd.

Vad annat uppmuntrande hade Harri att säga i Temadagen om välbefinnande? Det kan du kolla här:

Nylandsbygd.fi 

 

Cirkulär ekonomi: globalt ekosystem, människor och pengar

Klusterutvecklare Niklas Andersson i Novias idag-kolumn i Västra Nyland 11.7.

På Yrkeshögskolan Novias Campus i Raseborg har vi sett det som viktigt att odla ett hållbart, globalt tänkande från början i undervisningen. Våra studerande är också duktiga på att skaffa sig internationell kompetens. Agrolog- och skogsbruksstuderande har praktiserat, studerat och gjort studiebesök i bl.a. USA, Kanada, Skottland och Nya Zeeland.  Vi har studerande från hela världen som studerar på våra engelskspråkiga utbildningar.

Både lokalt och internationellt är ekonomi ett hett tema idag. Men det som ofta hamnar i skymundan är att all ekonomi bygger på naturresursförvaltning. Den traditionella ekonomisynen är ett system där hushåll och företag utbyter varor, tjänster och lön mot arbete, produktion och konsumtion. Från bilden glöms ofta bort att mervärde skapas från naturresurser och att det ut ur systemet bildas både avfall och utsläpp. Den bilden är inte cirkulär.

Ett historiskt exempel på ohållbart nyttjande av naturresurser finns på Påskön. Folket levde över sina gränser, avverkade den skog som fanns på ön och odlingsmarken eroderade bort. Inbördeskrig, svält och samhällskollaps följde.

Vår situation ser inte så annorlunda ut idag och vi måste lära oss att bygga vår framtid på en globalt hållbar, cirkulär ekonomi. Vi lever på ett begränsat område, vilket gör att vi måste klara av att både skapa en stark social grund av delaktighet och rättvisa att stå på, men också hitta ”taket” och förstå den hållbara brytningspunkten för vad vårt globala ekosystem klarar av. Går vi över gränsen är det svårt att nå tillbaka till hållbarhet, vare sig det är frågan om ett lokalt eller globalt ekosystem eller ekonomi.

Ozonkrisen på 1980-talet löstes genom att 24 länder undertecknade Montreal-protokollet 1988 där farliga CFC-föreningar som hade orsakat hålet i ozonlagret förbjöds. 2008 hade 95 procent av CFC-gaserna fasats ut och ozonlagret förväntas vara så gott som återställt tills 2075. En viktig komponent i Montreal-protokollet var en överenskommelse att de rikare länderna skulle donera medel till en utvecklingsfond som skulle hjälpa fattigare länder. Politiskt och ur ett globalt rättviseperspektiv var det avgörande för att tillräckligt många skrev på.

De utmaningar vi har idag med global uppvärmning och naturkatastrofer som ökar i intensitet är förstås mer komplexa, men de globala kopplingarna är desamma. Det krävs att man inser kopplingen mellan hållbar ekonomi och naturresursförvaltning.

I stora grupper kommer vi alltid att ha en viss mån av gratisåkare. Så har det också varit i globala politiska frågor, där länder oftast försöker gynna sig själva först. Men som i exemplet med ozonkrisen räckte det med 24 länder som var med. Någon måste ta initiativet och visa vägen. Ozonexemplet visar också på att man måste förhandla och bygga ekonomin på ett sätt där människor och företag är delaktiga och upplever att det är rättvist, rimligt och möjligt.

Niklas Andersson är klusterutvecklare för bioekonomiutbildningarna vid Yrkeshögskolan Novia i Raseborg.

Aktuellt i lantbruket – Gästföreläsare: Britt-Marie Olin

pic1

Agrologstuderande på Novia arrangerar seminarieserien “Aktuellt i lantbruket”.

Britt-Marie Olin från Nylands Svenska Lantbrukssällskap (NSL) berättade allmänt om vem de anställda är och hur en vanlig arbetsdag inom NSL ser ut. NSL gör odlingsplaner, skifteskort, gårdsförsök, markkarteringstjänster och ekonomiska kalkyler.

Förutom detta förklarade hon en hel del om stödpolitiken och presenterade hon Västankvarns försöksresultat för år 2016. Continue reading

Insamling och infångande av nöt och får på biotoper

Leila Warén-Backström skriver om sitt slutarbete för Master of Natural Resources.

tryck2

I strävan att stoppa förlusten av biologisk mångfald i Finland är biotoperna de främsta områdena man måste koncentrera sig på. Det är endast betesdjur som klarar av den flera tusen hektars uppgiften. Biotoper är inte de lättaste beten man kan tänka sig. De kan vara flera tiotals hektar och med förhållandevis  liten djurmängd. Vegetationen är varierande och buskar, vass och små skogssläntor bildar utmärkta gömslen också för får och nöt. Det krävs goda verktyg för att lyckas med hantering av djur på dessa platser. Alla har vi läst eller hört talas om får eller nöt som har blivit kvar på bete på hösten. Man har sedan fått jobba hårt för att få fast dem. Någon gång har det hänt att snön har kommit före djuren har blivit fasttagna. Lycklig slut har det inte heller varit alla gånger. Continue reading

Praktikbloggen – skördetiden

IMG_3990

Gott Nytt År 2017! Här följer den sista bloggen från agrologstuderande Henrik Hagmans specialpraktik i USA.

Kapitel IV – skördetiden

Innan tröskandet skulle påbörjas, skulle alla icke-GMO grödor besprutas med Round-Up två veckor innan. Detta resulterar i en jämn mognad och en låg fuktighetshalt i grödan. Första grödan att skördas var vetet. Det besprutades vid slutet av juli och blev skördemoget i början av augusti. Den 8.8 började vi tröskandet. Totalt hade vi tre veteskiften att tröska. Varje skifte var ca 60 ha stort. Continue reading

Lantbruksteknikresan till Danmark och Sverige 28.11–2.12.2016

teknikresangruppbild

Agrologstuderande på Slättäng, Eslöv.

Skuffis studerande reste till Danmark och Sverige för att ta del av trevliga och givande besöksmål. Vår lärare Paul Riesinger var med och Amanda Perälä var vår reseledare. Vi spenderade två dagar på Agromek mässan i Herning. Starten gick från Ekenäs måndagsmorgonen och väl framme i Köpenhamn löste vi ut våra tre hyrbilar som vi använde oss av under veckan. Continue reading

Första genbanken för lokala äppelsorter finns i Lojo

DSC_0050

Sanne Wikström från Vår Nylandsbygd bloggar om projektet och ett besök i Lojo.

Informationsprojektet Vår Nylandsbygd-Meidän Uusimaaseutu har kört i gång. Vi som jobbar i projektet heter Ammi Malkamäki och Sanne Wikström. Projektet är tvåspråkigt och ett samarbete mellan Hämeen ammattikorkeakoulu och YH Novia.

Vårt jobb är att informera om allt som berör landsbygdsutvecklingsprogrammet för Nyland. Under sensommaren och hösten gör vi besök hos projekt och företag som fått finansiering den vägen. Continue reading