Hållbar bioekonomi – vad betyder det lokalt?

Niklas Anderssons Novia-kolumn i tidningen Västra Nyland 3.1.2018.

Efter många år i den politiska hetluften har man lärt sig vissa standardfrågor som ställs av journalistkåren. Skandaltidningarna vill oftast ha ett avslöjande, ett häftigt uttalande som ger en bra rubrik medan nyhetspressen frågar sig ”vad är nyhetsvärdet”. Lokalmedia frågar sig oftast: Vad betyder det här för vår region?

Frågan är relevant för alla som jobbar med utvecklingsarbete. Det är viktigt att förstå det globala, men för de allra flesta av oss på globen är livet väldigt lokalt. Därför är det i all samhällsutveckling viktigt att hitta kopplingen mellan det stora och det lilla, det globala och nationella, med det lokala.

Vi vet att klimatförändring är ett stort problem för alla som bor på vår planet. Men problemet kan inte lösas endast på en global nivå. Om det inte finns en vilja att delta lokalt, faller den globala lösningen snabbt. Vi kan se det i USA just nu. Eftersom den lokala majoriteten inte verkar tro på klimatförändring, har man nu en ledare som förnekar kopplingen mellan global uppvärmning och människan. Den ledaren twittrar glättigt om att det gärna skulle få vara lite varmare på vintern.

Bioekonomi är ett recept som fungerar för en hållbar framtid. I Finland jobbar man hårt på att ta fram nya skog- och träbaserade material som kan bli banbrytande. Det första man tänker på är kanske bioenergi och biobränslen, vilka förstås är viktiga förnybara källor till energi i vårt ännu ganska kalla land. Men nya material som kläder gjorda av träfiber, genomskinligt trä och CLT som ersätter betongelement i byggindustrin är mycket intressanta ur ett globalt hållbarhetsperspektiv. Man har till och med utvecklat ett trämaterial som kunde ersätta flygplansaluminium på sikt.

Strax före jul sammanträdde människor från hela världen i Finlandiahuset till Bioeconomy Investment Summit 2017. Jag deltog som representant för bioekonomiutbildningen i Yrkeshögskolan Novia, som lokalt är förlagd till Campus Raseborg i Västnyland. Kongressen öppnades av Göran Persson tillsammans med bankmannen Marcus Wallenberg och vår egen Esko Aho. Andra kända talare var Europeiska investeringsbankens viceordförande Alexander Stubb och näringsminister Mika Lintilä. Budskapet var klart: business as usual is no longer possible. Med andra ord: hållbarhetsaspekter kommer att dominera framtidens industriplanering.

För Västnyland betyder det här åtminstone två saker. Vi behöver se att vi är en del i den globala framtiden och att våra val påverkar helheten. Samtidigt kommer den insikten att ge oss nya möjligheter i takt med att nya businessmodeller växer fram. Helt konkret på kort sikt så är det här frågor vi jobbar med på Campus Raseborg i utbildning och med olika projekt. I ett lite vidare perspektiv så ger det här mervärde till hela vår region i form av branschproffs och en allmän regional utveckling.

Niklas Andersson jobbar som klusterutvecklare på Campus Raseborg.