Bioekonomiseminarium med temat skogsbruk

Arbetet med den nya läroplanen för utbildning inom bioekonomi, för agrolog och skogsbruksingenjörer går vidare. Idag stod det första bioekonomiseminariet, denna gång med fokus på skogsbruk, på agendan på Campus Raseborg. Idén är att internt fördjupa sig ämnet bioekonomi och vad framtiden för med sig för naturbruks- och miljöklustret.

FullSizeRender

Konsult Klaus Yrjönen från NC Training and Consulting Ltd var inbjuden gästföreläsare på seminariet. Yrönen har en bakgrund i internationellt skogsbruk och i sin presentation fokuserade Klaus Yrjönen också på det globala perspektivet i bioekonomi.

bioekon

Under seminariet dök vi ner i definitionen av bioekonomi och dess betydelse för skogssektorn. Med bioekonomi avses en ekonomi som utnyttjar förnybara naturresurser för att skapa näring, energi, produkter och tjänster på ett hållbart sätt. Vi tittade närmare på jord- och skogsbruksministeriet och statsledningens syn på bioekonomi.

Globala megatrender som befolkningstillväxt, klimatförändring, urbanisering, digitalisering, skogsskövling och miljöförstöring gör att det är aktuellt att diskutera bioekonomi. Just den globala framtidsdiskussionen om hållbarhet skapar en möjlighet för Finland att satsa på tillväxt inom bioekonomi genom export av kunskap, produkter och tjänster. En realitet är ändå att produktutveckling tar tid, så det krävs resurser att satsa på utveckling för att förverkliga visionen om att bioekonomin ska lyfta Finland igen.

FullSizeRender_1

Lektor Johnny Sved sammanfattar seminariet.

Globala trender i skogsindustrin är bl.a. att finpapperförbrukningen minskar medan förpackningsmaterial och sanitetspapper ökar. Konstfiber och plast ersätts med naturfiber, det finns exempel på hur t.ex. cellulosaprodukter kan ersätta tyger. Det ser också ut att bli förändringar i investeringssystematiken: tvärtom från förr så är tågordningen den att man numera först ser till råvarutillgången så som plantager, sedan etablerar man industrin. Skog och skogsbruk är alltså tillbaka i första rummet. Också på plantagesidan har en förändring skett: miljonhektarsplantagernas tid är förbi i och med att jordäganderätten är sådan att det inte fungerar. Skillnaden mellan råvaruprisen har också minskat i världen vilket betyder att de finländska prisen inte är för höga för att klara konkurrensen.

För ekonomin inom skogsbruket är byggnadsindustrin i trä avgörande på grund av prissättningen på råvaran. I norden har vi en stor reserv av värdefull råvara som vi bör kunna utveckla till värdefulla produkter och tjänster på ett hållbart sätt. Biprodukter eller sidoströmmar bör utnyttjas bättre. Tallolja, kompositprodukter som kan ersätta kolfiber eller cellulosabaserat djurfoder kan vara exempel på nya, förädlade produkter.

Den statliga bioekonomistrategin drar upp intressanta målsättningar, men för att uppnå konkreta resultat krävs regionalt arbete i form av lokalt strategiarbete. Vad är vi bra på i regionen, vilka företag och organisationer har vi som kan föra bioekonomin framåt lokalt? Vi behöver kartlägga företagen och aktörerna, styrkor och svagheter. Vi behöver analysera regionalt och välja vilka spjutspetsar vi kan jobba med.  Exempel på olika sektorer inom bioekonomi kan vara: skogsbruk, skogsindustri, jordbruk, livsmedel och råvaror, energiproduktion, naturturism och rekreation, övriga ekosystemtjänster så som fiske, jakt, bär och svamp.

Läroplansarbetet går vidare

På Novia naturbruk går vi vidare med arbetet med en ny läroplan för skogsbruksingenjörerna och agrologerna 2016. Vi har börjat arbetet i september och är nu i färd med att fördjupa oss i bioekonomi som ämne för skogsbruk och lantbruk.

laroplanschema

Efter bioekonomiseminarierna jobbar vi vidare med respons från studentföreningarna och branscherna genom branschseminarium och utlåtanderunda.