Aktuellt i lantbruket – Gästföreläsare: Britt-Marie Olin

pic1

Agrologstuderande på Novia arrangerar seminarieserien “Aktuellt i lantbruket”.

Britt-Marie Olin från Nylands Svenska Lantbrukssällskap (NSL) berättade allmänt om vem de anställda är och hur en vanlig arbetsdag inom NSL ser ut. NSL gör odlingsplaner, skifteskort, gårdsförsök, markkarteringstjänster och ekonomiska kalkyler.

Förutom detta förklarade hon en hel del om stödpolitiken och presenterade hon Västankvarns försöksresultat för år 2016.

Vi fick veta att DON-värdet för havre var oförväntat högt och inga egentliga faktorer kunde beskrivas som orsak till detta. Olin berättade att en förebyggande åtgärd för det höga DON-värdet är att bespruta med fungicider i tidigt blommande gröda. När det gäller vete har DON-värdet dock varit inom de tillåtna värdena och lyckades där av bättre än havre under år 2016.

Forskningar visar att vissa sorter av havre och vete riskerar att få högre DON-värden än andra sorter, detta beror på okända genetiska faktorer. För att DON-värdet inte skall förbli högt bör man undvika att använda eget utsäde av samma gröda som har förhöjt DON-värde. Olin förklarade att betningsmedel kan lindra detta men att risken ändå finns kvar.

Olin förklarade hur man märker och ser skillnad på vetets och havrens växtsjukdomar, exempelvis att DTR känns igen genom en brun fläck på vetets blad och i fläcken finner man en gul prick, denna sjukdom skall inte misstas för att vara brunfläcksjuka som liknar mycket DTR men som syns som en brun fläck med en gul ring runt fläcken. Dessa sjukdomar förekommer dessutom vid olika tidpunkter under växtsäsongen.

Förövrigt informerade Olin om växtskyddsexamen som TUKE ansvar över och som bland annat NSL ordnar tillfälle att utföra i och med utbildningstillfällena runtom i Nyland. Lantbruksföretagarna har skyldighet att gå växtskyddsexamen vart femte år om de använder och hanterar växtskyddsmedel eller använder växtskyddsspruta. Växtskyddssprutan skall även besiktas vart femte år. Olin förklarade att så småningom skall detta ändras till vart tredje år.

Något som varje lantbruksföretagare skall utföra före sista april 2018 är en kvalitetsgranskning av sina basskiften vilket omfattar en analys av mullhalten, åkerns struktur, åkerns genomsläpplighet av vatten och täckdikenas funktion. Detta utförande är viktigt att göra i tid för att komma med i miljöstödsförbindelsen. För att överhuvudtaget ha odlingsmark som är godkänd för detta behöver man ha 5 hektar odlad åkermark.

Varje jordbrukare har som skyldighet att utföra en markkartering vart femte år på samtliga av sina skiften, det finns strikta regler om hur tätt man får göra delprov och hur man utför dessa. Olin menar att vid en rätt markkartering tar man ett prov med flera delprov per 5 hektar. Om man odlar trädgårdsväxter skall man utföra markkartering vart tredje år.

Andra saker man bör ta i beaktande inom miljöstödsprogrammet är att det inte finns möjlighet att ansöka om stöd för skyddszoner längre. Orsaker till detta är för att detta stöd varit eftertraktat och på så vis har den begränsade tillgången stödpengar tagit slut redan 2015. Andra saker att ta i beaktande är att fånggrödor enbart får finnas på 25% av åkerarealen för att få ersättning för dessa. Gällande stöd för växttäcket vintertid finns det fyra kategorier man kan placera sig i: 20%, 40%, 60% och 80% av arealen som har växttäcke vintertid. Ju högre procentantal växttäcke man har desto högre stöd får man för sin åkerareal. Det man bör ta i beaktande är att alla grödor inte räknas som godkänt växttäcke till exempel gröngödslingsvall poängterar Olin.