Aktuellt i Lantbruket: Anders Abrahamsson

Agrologstuderande från årskurs 15 ordnade Aktuellt i Lantbruket tillfälle med Anders Abrahamsson som gästföreläsare på Campus Raseborg. Abrahamsson berättade om grödorna han odlar på sin gård, om sitt arbete på Finska Hushållningssällskap och om sina framtidsplaner för sin hemgård.

Anders Abrahamsson odlar sin hemgård Kullas i Kimito. Abrahamson är den 9:e generationen på gården och han övertog gården år 2014. För tillfället har gården ca 150 ha odlat med spannmål, bondböna och frilandsgrönsaker som huvudgrödor. Abrahamsson själv säger att han är nöjd med storleken på gården och har inte några direkta planer på att förstora gården. Abrahamsson är agrolog från YH Novia och inledde sina studier år 2005 vid dåvarande Yrkeshögskolan Sydväst. Vid sidan som skötseln av sin egen gård arbetar Abrahamson också som växtodlingsrådgivare på Finska Hushållningssällskapet med Åboland som arbetsområde.

Abrahamsson berättade under sin presentation om hans försök med samodling av kummin och bondböna. Abrahamson hade bestämt sig att börja odla kummin, som har blivit en populär odlingsväxt bland de finländska bönderna idag, men han ansåg att ett problem med kumminet var att man inte fick någon skörd de första året. För Abrahamsson, som nyligen tagit över gården, var det önskvärt att få skörd och därmed inkomster varje år från sina skiften. Därför bestämde han sig för att pröva på att så in den tillsammans med bondböna. På det sättet skulle han första året få en bondböneskörd från sitt skifte. Som Abrahamsson själv sa så väckte hans samodlingsförsök mycket förundran och skepticism, och vissa ifrågasatte ifall odlingen skulle lyckas. Men som Abrahamsson sade så allting är värt ett försök. Abrahamsson gav åt oss blivande agrologer ett överlag viktigt råd: man ska våga prova på allt och fastän man skulle bli dumförklarad av andra odlare så är det alltid värt ett försök. Abrahamsson uppmanade oss att ifall vi vill pröva på något nytt så borde man göra det på en liten areal så ifall försöket skulle misslyckas är de ekonomiska förlusterna inte så stora. Abrahamsson samodling gav första året en bondböneskörd på ca 4500kg/ha och det andra året en kumminskörd på ca 850kg/ha och tredje årets kumminskörd uppskattade han att skulle bli ca 700kg/ha. Abrahamsson medgav själv att kumminskördarna blir mindre med denna samodling, men man får i varje fall skördeinkomster varje år. Abrahamsson presenterade också TB-kalkyler på denna samodling vilket visade att denna form av samodling var lönsam då kalkylen gav ett positivt resultat.

Abrahamsson berättade också i sitt föredrag om sin grönsaksodling som han inlett för några år sedan. Orsaken att han började med grönsaker var att han ville hitta en gröda som var lönsammare att odla än de traditionella spannmålen. Han började först med att odla på en liten areal och då efterfrågan ökade har han idag ca 3,5 ha grönsaksodling. Abrahamson odlar isbergssallad, broccoli, blomkål, squash, vattenmelon och hallon på sin gård. Hallonen vidareförädlas även till sylt. Abrahamssons grönsaker är inte ekologiskt odlade, men de besprutas inte heller, utan ogräsen bekämpas mekaniskt. På detta sätt kan konsumenterna vara säkra på att grönsakerna inte innehåller spår av bekämpningsmedel, vilket också ökar på efterfrågan.  Abrahamsson levererar sina grönsaker färska till butiker runtom Västnyland och Åboland. Abrahamsson berättade också om hur bra samarbetet mellan de olika gårdarna i trakten som odlar olika grönsaker och potatis. Han berättade om hur de har en liten ”oskriven regel” hur de inte beger sig in i att odla en gröda som en annan odlar. På detta sätt får var och en ha en egen nischgröda, utan att det uppstår en onödig konkurrens. Abrahamsson berättade också om hur samarbetet mellan gårdarna fungerar då produkterna skall levereras till butikerna. Han berättade hur de brukar turvis ta med en annan gårds produkter så alla inte behöver enskilt leverera sina produkter då de ändå skall till samma ställe. Abrahamsson uppmanade också oss studerande att börja med grönsaksodling efter det kräver små investeringar för att komma igång. Men han påminde också om att grönsaksodling är arbetsdrygt och kräver mycket tid, men ha menade att lönen är värt mödan.

Tillslut så uppmanade Abrahamsson oss studerande att våga pröva på nya saker och våga ”tänka ytterom lådan”. Han uppmanade oss att söka nya odlingsmetoder och ett viktigt tips var att allt som går att göra med maskin lönar sig att göra. För enligt Abrahamson gör man fel inom jordbruket ifall arbete känns tungt. För som Abrahamsson sade så är det viktigt att man orkar med arbetet i flera tiotalsår. Överlag måste vi säga att Anders Abrahamsson föredrag var mycket givande och gav oss studerande många nya synpunkter och idéer för framtiden.

Skriven av Anders Wiksten, John Malén och Daniel Grönfors, studerande i Ag15